Asahi Shimbun är inte smickrande och är tråkig.
Ett av dess försäljningsargument, ”Tenseijin-go”, är skrivet i en stil som är svår att kalla en kolumn, och det slutar med ”ändå är Japan dåligt” för det mesta och citerar böcker och människor som ingen känner till
Det är ett kapitel som jag skickade den 1 mars 2019.
En vän som är en beläst person köpte veckotidningen Shinchō som släpptes idag.
Hon köpte den så att jag skulle kunna läsa den enda artikeln av Masayuki Takayama om efterkrigstidens värld.
De kommentarer som är markerade med en asterisk är mina.
Japans århundrade
Asahi Shimbun är inte smickrande men tråkig.
En av dess återkommande artiklar, ”Tenseijin-go”, är skriven mer som en förklaring än som en kolumn.
Den citerar böcker och personer som ingen känner till, och för det mesta avslutas den med: ”Trots det är det fortfarande Japans fel.”
Även när de talar om Koreas skandalösa handlingar byter de ämne till ”för att Japan koloniserade Korea” och ignorerar det faktum att det var en annektering, inte en koloni.
De talar bara om kriget ur ett amerikanskt perspektiv och säger saker som ”det var ett invasionskrig” och ”det utnyttjade Asiens folk och fick dem att lida”.
Sådana förvrängda artiklar marknadsförs som ”du kommer att få frågor om dem på tentan, så kopiera dem exakt”.
Det är värre än MacArthurs hjärntvätt.
Den politiska rapporteringen är också fruktansvärd.
De gör narr av Sakurada, OS-ministern, och säger att han läspar och gör misstag.
Hur annorlunda är det från att göra narr av en stammare för att han stammar?
De försöker alltid underminera Japan, men de visar den största värme och omtanke mot Kina och Korea.
Kina har stulit avancerad teknik från andra länder och tjänat pengar genom att imitera den.
Imitationen av Shinkansen är ett bra exempel.
Men så snart Trump och Pence vidtog kraftfulla åtgärder för att förhindra stöld av immateriella rättigheter blev läget spänt.
Dessutom finns det en teori om att kommunistiska länder bara har existerat i 72 år.
Kommunistiska länder har etablerats.
Men de har alla varit kortlivade och kollapsat.
Till och med det mest långlivade, Sovjetunionen, kollapsade efter 72 år.
Den kommunistiska regimen i Kina kommer att fira sitt 72:a år nästa år.
Både historien och Kaori Fukushima säger att detta är gränsen.
Hara Masato, medlem av Asahis redaktion, säger dock: ”Jag åkte till Kina och alla var på gott humör. Alibaba-cheferna sa att de inte hade några bekymmer alls.”
Vidare säger han att Kinas BNP ”ligger nära USA:s, som är på tillbakagång, och kommer att gå om USA någon gång under 2020-talet” och att ”USA:s försök att starta ett handelskrig verkar vara ett tecken på desperation och rädsla”.
Han förutspår att Kina, ett skoningslöst och vulgärt land som lever på stöld av immateriella rättigheter och som genomför en fruktansvärd etnisk selektion i Uighur och Tibet, kommer att bli en supermakt i morgon.
Japanerna äcklas av tanken på att ett sådant land ska styra världen, men Hara verkar tycka att det är bra.
Jag vill ge Japan en nål i pannan på ett sådant Kina.
Ändå tar Asahi-tidningen fram Yoshimitsu Kobayashi, representant för Keizai Doyukai (Japan Association of Corporate Executives), och låter honom säga: ”Det kommer inte att hända.”
Enligt Kobayashi är ”Japan, en teknologisk supermakt, ett minne blott. Nu har Kina stulit teknik och Huawei har monopol på telekommunikation. Ändå befinner sig japanerna i ett tillstånd som en kokt groda, utan att ens inse en sådan situation.”
Han kritiserar också japanerna hårt och säger: ”Japanerna, som har försämrats, har inte ens energi att prova nya saker.”
Japan har dock fortsatt att ta sig an utmaningar.
På 1970-talet skapade Japan till exempel ett kärnkraftsdrivet fartyg med hjälp av sin egen teknik, efter USA, Sovjetunionen och Tyskland.
Vi var först i världen med att ta drömkärnreaktorn, den snabba bridreaktorn, i praktiskt bruk, men falska nyheter ledda av Asahi förstörde båda.
Kobayashi är okunnig och känner inte till detta faktum.
Han skulle inte prata om den japanska teorin om kokta grodor på Asahi om han visste det.
Kobayashi ser också ”Japans skuld på 175 biljoner yen” som ett problem och beklagar att ”kostnaden för att utveckla nästa generations teknik” inte snabbt kan betalas.
Nej, en stor mängd forskningsmedel betalas ut.
Men dessa pengar har delats ut till personer som Jiro Yamaguchi, en vänsterorienterad antijapan från humaniora.
Kobayashi har ännu inte fått reda på detta.
Så har resten av världen en pessimistisk syn på Japan?
Michael Schuman, författare till ”Confucius and His World”, förklarar att ”2000-talets utmaning är att etablera en stark industriell makt som kan konkurrera internationellt, och modellen för detta är Japan, tro det eller ej.”
Han säger vidare: ”Vi har gått in i en era där traditionens makt, inte bara en provisorisk lösning som Kinas, är viktig.”
Adair Turner, en auktoritet på den brittiska ekonomin, delar Yoichi Takahashis uppfattning och säger: ”Japan, som åldras, har genom teknisk innovation fått sin arbetskraft att hålla till 70 års ålder” och ”Även om det sägs att landets skuld, som är mer än dubbelt så stor som BNP, är en börda, kan den, om man tittar på den faktiska situationen, kompenseras av statliga tillgångar, och med ränta från Bank of Japan är den faktiskt bara 60 procent av BNP”.
Slutsatsen är: ”Lär av Japan på 2000-talet.”
Bloombergs Daniel Moss säger också: ”Världens ögon, som tidigare var riktade mot Kina, kommer nu att riktas mot Japan, som har övervunnit problemen med åldrande och deflation.
När Asahi Shimbun och Keizai Doyukai försvinner kommer Japan att vara kvitt sina problem.
＊ Ombyggnaden av Umeda Kita Yard hade ett starkt negativt inflytande på Asahi Shimbuns försök att locka hyresgäster till Nakanoshima Twin Tower Building, vilket var ett vågspel om företagets framtid.
Kita Yard är en plats som kommer att fungera som en katalysator för revitaliseringen av Osaka.
Umeda Kita Yard är det bästa kommersiella läget i Japan, ett område som Gud har lämnat efter sig som ett trumfkort för återupplivandet av Osaka.
Det är därför Yodobashi Camera Umeda har den högsta försäljningen av alla butiker.
Asahi Shimbun använde Yukiko Takenaka från Osaka Association of Corporate Executives för att förvirra Kita-Yard-projektet.
Det var för övrigt Takenaka Corporation som uppförde den byggnad som Asahi satsade sin förmögenhet på.
Tack vare komplotten att förstöra Kitayard och den ekonomiska boom som Abenomics medförde kunde Asahi säkra hyresgäster till sin nya byggnad i Nakanoshima.
Som ett resultat av detta är Asahi Shimbun nu ett företag som gör vinster på fastigheter, och de har skapat ett system där företaget kommer att finnas kvar även om tidningen går under.
Men kommer Gud att tillåta att detta företag med de värsta och mest föraktliga förrädarna och förrädarna fortsätter att existera?＊
2024/12/8 in Kyoto
