Iizuka Reiji, Arai Sachiko, Ueno Chizuko, Masuda Kaoru, Maeda Yoshiko, Tajima Mizuki, Yamada Midori, Yamamoto Jun, Kitahara Minori, Asahi Shimbun,
12 januari 2023
Följande är hämtat från en artikel av Kuroiwa Nobutada, borgmästare i Kusatsu Town, Gunma Prefecture, som publicerades i februarinumret av månadsmagasinet Seiron, som för närvarande finns till försäljning.
Artikeln ingår i det unika temanumret ”Låt dig inte påverkas av stämningen”, som har rubriken ”Tolerera inte feministernas tyranni”.
Den ledamot av kommunfullmäktige som orsakade Kuroiwas otroliga olycka är inte en äkta japan, precis som den kvinnliga representanten för kollaborationen.
Läsare som läser denna artikel bör vara övertygade om att detta beteende är omöjligt för någon annan än de som har DNA från ett land med ”avgrundsdjup ondska” och ”trovärdiga lögner”.
Att människor med masochistisk historiesyn, pseudomoralism, arrogans, egocentrism och ett förakt för Japan på alla sätt, vars tankar formas av ledarartiklarna i Asahi Shimbun, och att sådana människor är professorer vid Tokyos universitet, är en skräckhistoria värre än en skräckfilm.
Denna bok är ett värdefullt dokument och vittnesmål om de fula och ondskefulla händelser som har orsakats av pseudomoralism och falskt hyckleri som har kommit från hjärnor som har hjärntvättats av GHQ:s informationsprogram om krigsskuld, vilket kan jämföras med Kinas ”avgrundsdjupa ondska” och ”trovärdiga lögner”.
Det är också det mest otäcka exemplet på Asahi Shimbuns dominans i Japan fram till augusti 2014.
Den är ett måste att läsa inte bara för japaner utan för människor över hela världen.
I första hand är den ett måste för reportrar på New York Times och brittiska The Guardian.
Varje läskunnig medborgare borde gå till sin närmaste bokhandel och köpa ett exemplar.
Den kostade trots allt bara 950 yen, trots att den var full av autentiska papper och artiklar som dessa.
Kusatsu Town i Gunma Prefecture är en historisk turiststad, hem till Kusatsu Onsen, Japans mest betydande naturliga varma källa.
I stadens stadgar står det: ”Sinnesfrid för dem som kommer hit, lycka för dem som går därifrån.” Det är en liten stad med mindre än 7 000 invånare, men invånarna har levt ett fridfullt liv och värnar om sina varma källor och turisterna som älskar dem.
Men sedan november 2019 har Kusatsu Town drabbats av en betydande, orimlig incident.
Allt började med publiceringen av en e-bok som innehöll falska påståenden om att jag hade haft en fysisk relation med en kvinnlig ledamot av kommunfullmäktige på borgmästarens kontor mitt på ljusa dagen.
Den kvinnliga fullmäktigeledamotens påstående ändrades så småningom till att jag hade blivit ”våldtagen” och jag blev falskt anklagad för något som det inte fanns någon grund för.
Jag, liksom andra kommunfullmäktigeledamöter och kommuninvånare, gjorde vårt bästa för att skingra misstankarna, men detta kritiserades av feminister och universitetsprofessorer som specialiserat sig på kvinnoforskning, som sa: ”Att undertrycka en modig anklagelse från en kvinna är ett brott mot de mänskliga rättigheterna” och ”Kusatsu är en stad med en andra våldtäkt”.
Efter utredningsmyndigheternas ansträngningar åtalades den kvinnliga kommunfullmäktigeledamoten den 31 oktober 2022 i domstol utan att ha anklagats för ärekränkning och falska anklagelser efter att ha förlorat sitt jobb.
Rättegången har ännu inte inletts, men våra ansträngningar för att visa att vi är oskyldiga har nått en vändpunkt.
I den här artikeln rapporterar vi om händelsen som drabbade vår stad och hoppas att många människor ska få ta del av vår frustration.
100% falska anklagelser
E-boken i fråga är ”Kusatsu Onsen: Jet Black Darkness 5”, självpublicerad av en författare vid namn Reiji Iizuka.
I Kusatsu Town finns en traditionell varmvattenkur som kallas ”Jikan-yu”.
Badhuset leddes av ”Yucho”, men det kom klagomål om att dess verksamhet och ledning var orättvis, och staden beslutade att avskaffa det.
Den här boken var en anklagelseakt som grundligt kritiserade avskaffandet.
Den kvinnliga ledamoten i stadsfullmäktige var också en av dem som krävde att ”Jikan Yu” skulle fortsätta att existera.
Så här i efterhand tror jag att den här händelsen var en ”incident” som iscensattes av krafter som förlorade sina intressen när Yucho-systemet avskaffades, i syfte att sänka mig.
Bokens inledning löd: ”Borgmästaren i staden Kusatsu hade ett olämpligt förhållande på sitt kontor? En kvinnlig fullmäktigeledamot avslöjar sanningen! Förtryck inte Kusatsus kvinnor längre!"
Jag kunde inte tro mina ögon.
På morgonen den 8 januari 2015 besökte Arai Sachiko, som då var ledamot i kommunfullmäktige, mig på borgmästarens kontor i stadshuset och påstod att jag hade tvingat henne att ha sex med mig.
Boken citerar också Arais brev till Iizuka, där hon säger att ”jag hade en fysisk relation med borgmästaren”.
Detta är en påhittad historia, till 100 procent full av lögner.
År 2015 hade Arai och jag ingen annan relation än att vi var ledamöter i kommunfullmäktige och borgmästare.
Jag hade inte heller något möte med Arai den 8 januari det året, den dag då incidenten ska ha inträffat.
Jag hade dock bokat ett möte med den dåvarande vice borgmästaren av personliga skäl kl. 10.00. Jag gick in på borgmästarens kontor tillsammans med vice borgmästaren för att träffa honom, och vi hade bara en avslappnad konversation i 15 minuter.
Naturligtvis rörde jag aldrig fru Arai med ett finger.
Dörren till borgmästarens kontor är alltid vidöppen.
Den kan vara stängd för personal- eller skatterelaterade möten, men i regel är den alltid öppen.
Jag var särskilt försiktig när kvinnor kom på besök så att det inte skulle bli några missförstånd, och det fanns ingen möjlighet att vi skulle ha haft sexuella relationer.
Beskrivningen att Arai skulle ha varit på borgmästarens kontor mellan kl. 10 och 11 stämmer inte heller.
Varje år vid den här tiden är jag upptagen med att hantera oanmälda besökare i början av året.
Det är den första arbetsdagen och mötena med personalen avlöser varandra.
Borgmästarens kontor är dessutom gjort av glas, sett från Kusatsu Towns polisstation och handelskammaren.
Kusatsu Town ligger nära två aktiva vulkaner.
Borgmästarens kontor är högkvarter för kommandot i händelse av en nödsituation, så det är inte ett slutet rum.
Personalen kommer in när de knackar på, även under ett möte.
Bredvid ligger mottagningsrummet, vice borgmästarens kontor och avdelningen för allmänna frågor, så vem som helst skulle märka om det fanns något skumt beteende.
Det är helt omöjligt med tanke på tid och fysik.
Det finns en gräns till och med för löjlighet.
Jag var chockad och förbannad till den grad att det var outhärdligt.
Samtidigt tänkte jag: ”Det här kommer att bli en enorm uppståndelse som inte kommer att gå ostraffad.”
Så jag kontaktade omedelbart Naganohara polisstation i Uma Prefectural Police i grannstaden och lämnade in en rapport.
Samtidigt kontaktade jag också den tidningsreporter som jag var bekant med.
Jag bad omedelbart vår juridiska rådgivare att vidta rättsliga åtgärder och lämnade senare in en civilrättslig stämningsansökan mot Arai.
Jag informerade stadsborna genom tidningsbilagor.
Jag kontaktade också kommunfullmäktige.
Det är ett problem att mitt rykte och min trovärdighet har skadats.
Det faktum att borgmästaren, som innehar ett offentligt ämbete i en offentlig lokal som stadshuset, tvingade en ledamot av kommunfullmäktige, som också är en offentlig tjänsteman, att ha sex på borgmästarens kontor under arbetstid är dock inte på något sätt en personlig fråga.
Varför offentliggjorde hon sådana dumheter?
Både staden och kommunfullmäktige måste ifrågasätta honom.
Fullmäktige höll omedelbart ett fullmäktigemöte för att kräva en förklaring av Arai.
Historien förändras en efter en.
Vid fullmäktigemötet sa Arai: ”Jag hade en fysisk relation med borgmästare Kuroiwa Nobutada på borgmästarens kontor. Jag ångrar djupt detta och skulle vilja erkänna."
Arais förklaringar avlöste varandra från och med nu, beroende på situationen.
I e-boken skrev hon: ”Jag blev verkligen kär i borgmästare Kuroiwa. När vi var ensamma på borgmästarens kontor blev jag verkligen glad när han förmedlade mina känslor till mig."
Senare lämnade Arai och hennes kolleger i fullmäktige in en misstroendeförklaring mot mig som borgmästare.
Ändå sa hon vid den tidpunkten att ”jag faktiskt hade en fysisk relation med borgmästaren”. Hon sa också plötsligt i fullmäktigesalen: ”Det finns flera andra kvinnor än jag (Arai) som har utsatts för sexuella övergrepp.”
Även när jag frågade henne: ”Vem är det, och var hände det? När hände det?” sa hon: ’Det kan jag inte säga eftersom det skulle vara ett intrång i privatlivet.’
Hon vägrade att avslöja innehållet i berättelsen.
Vid en presskonferens som hölls på Foreign Correspondents' Club of Japan i december 2020 sa hon: ”Det är sant att borgmästare Kuroiwa våldtog mig.”
Hon sa också vid den tidpunkten: ”I Kusatsu Town behandlas kvinnor som objekt, och om en kvinna blir älskarinna till en mäktig man kan hon ha en butik runt Yubatake.”
När hon pressades om den fysiska omöjligheten att ha ett förhållande på borgmästarens kontor ljög hon nonchalant och sa: ”Borgmästaren möblerade om rummet.”
Trots att hon sade sig ha blivit våldtagen vände hon sig inte till polisen eller gjorde någon egen anmälan.
Hon sa: ”Man kan inte lita på polisen. Jag kommer att avslöja allt i rätten”, men den pågående stämningen är en stämningsansökan som jag lämnade in för att hålla Arai ansvarig.
Om Arais berättelse om att hon utsatts för sexuella övergrepp är sann borde hon själv ha lämnat in en brotts- eller civilrättslig stämningsansökan.
Men så är inte alls fallet.
Hon har inte heller någon avsikt att göra det.
Lokalbefolkningens misstro och förbittring mot Arai växte och hennes berättelse förlorade i trovärdighet.
När det sedan uppdagades att Arai inte bodde i staden lämnade invånarna in en begäran om återkallande.
Arai förlorade sitt jobb med en överväldigande majoritet.
I december 2021 lämnade Arai slutligen in en brottsanmälan mot mig.
Vid den tidpunkten hade historien ändrats till ”forcerad oanständighet”, vilket inte innebar samlag.
"Den 8 januari 2015, strax efter kl. 10.00, på borgmästarens kontor på tredje våningen i Kusatsu Town Hall, kysste borgmästare Kuroiwa Arai, rörde vid hennes bröst genom hennes kläder, och sedan, efter att hon kollapsat till golvet, drog han upp hennes kläder, rörde vid hennes bröst direkt, drog upp hennes kjol, stoppade in handen i hennes underkläder och rörde vid hennes könsorgan. Han drog sedan ner hennes underkläder och tryckte sin penis direkt mot hennes könsorgan bakifrån."
Förändringen i hennes berättelse togs också upp vid presskonferensen efter anmälan.
Maebashi District Public Prosecutors Office beslutade att inte väcka åtal inom några dagar, vilket ledde till att fallet åtalades för falsk anklagelse.
Ueno Chizuko kommer inte att be om ursäkt.
Sedan uppståndelsen började har jag lidit av att misstankarna har sopats bort.
Först började feministiska politiker, universitetsprofessorer och så kallade experter kritisera staden och sa: ”De försöker alla krossa en kvinnas modiga anklagelse om sexuella övergrepp. Kusatsu är en stad med en andra våldtäkt."
Vanligtvis är offret för ett sexuellt övergrepp en kvinna och gärningsmannen en man.
Men Arai utnyttjade detta.
Jag anser att situationen blev ännu mer komplicerad när feminister förde in sexism och genusfrågor, trots att det var en ensidig affär och att det inte fanns några som helst bevis.
En annan faktor var att Arais påståenden spreds till hela världen vid en presskonferens som hölls av Japans Foreign Correspondents' Club, vilket var ett hårt slag mot staden.
Arais påståenden behandlades villkorslöst som om de vore fakta.
Men vi som kämpade för att skingra misstankarna sågs som förövare och rapporterna svämmade över av uppfattningen att vi försökte dölja anklagelserna.
SNS befann sig i ett tillstånd som skulle kunna kallas ”cyberlynchning”.
Det fanns en hel del diskurs som ensidigt framställde mig som förövare.
Ueno Chizuko, professor emeritus vid Tokyos universitet, skrev till exempel följande i ledaren för majnumret 2021 av Local Councillors, en tidning som läses av parlamentsledamöter.
"Det värsta är att när Arai, en fullmäktigeledamot från Kusatsu Town, offentliggjorde anklagelserna om sexuella trakasserier mot borgmästaren, reste sig medlemmar i det styrande partiet och inledde en återkallandekampanj, vilket resulterade i att Arai Shoko förlorade sitt jobb. Detta är fel sak att göra. Först borde de ha tillsatt en undersökningskommitté med en tredje part för att undersöka fakta, och om de var sanna borde de ha straffat förövaren. Men att sparka ut offret ur parlamentet är att sätta vagnen framför hästen."
Även om hon säger att om det är sant borde de ha straffat förövaren, så var hela artikeln uppenbarligen skriven under antagandet att jag var förövaren.
Jag skickade omedelbart ett protestbrev till tidningen och Ueno.
Men Ueno fortsatte att insistera på att hon inte skulle be om ursäkt.
Tidningen medgav att den hade varit ”slarvig” men erkände inte att dess beskrivning var felaktig.
Nu när Arai har åtalats för att ha lämnat in en falsk anklagelse skulle jag vilja skicka ett nytt protestbrev till Ueno för att fråga vad hon tycker om sitt eget uttalande.
Nationella förbundet för feministiska parlamentariker (medordförande: Masuda Kaoru, stadsfullmäktigeledamot i Matsudo, Chiba Prefecture; Maeda Yoshiko, stadsfullmäktigeledamot i Hachioji, Tokyo) skickade ett protestbrev till mig och kommunfullmäktiges ordförande.
(Kusatsu kommunfullmäktige i Gunma Prefecture är ett ”en-kvinnas-fullmäktige”. Vi anser att Kusatsu kommunfullmäktiges svar på fullmäktigeledamoten Arai Sachikos anklagelse om sexuella övergrepp från borgmästaren är en kränkning av de mänskliga rättigheterna genom att ”förneka själva det faktum att hon anklagade staden för sexuella övergrepp”).
De sa att det var en ”kränkning av de mänskliga rättigheterna genom att förneka själva det faktum att hon anklagade staden för sexuella övergrepp”, men Arai svarade inte ens när jag påpekade motsägelsen.
Hon borde hållas ansvarig för sanningshalten i sina påståenden i parlamentet, men det görs inte.
Den här artikeln fortsätter.
