文明のターンテーブルThe Turntable of Civilization

日本の時間、世界の時間。
The time of Japan, the time of the world

そんなに私たちは生きるに値しない民族なのか、私たちウイグル人が地上から消えていなくなれば中国人は満足するのか…とまで考えてしまいます。

2020年02月04日 21時17分20秒 | 全般

2/1発売の月刊誌正論も日本国民のみならず世界中の人達が必読の書です。
特に、特集 中国人権弾圧 絶望の慟哭、家族全員が音信不通になっても私は証言し続ける、と題して掲載された在日ウィグル人グリスタン・エズズさんの論文を読んで、慟哭しない日本人は一人もいないだろう。
これを読んでも何一つ声も上げないような報道関係者がいたら、即刻、廃業しなければならない。
日本人は全員900円を持って最寄りの書店に向かうべし!
今、私の故郷、東トルキスタン(中国・新疆ウイグル自治区)では百万人以上のウイグル人が「再教育施設」という名の収容所に閉じ込められています。
私の弟も二年以上も前から、収容所に送られて全く消息が分かりません。
さらに昨年春以降、現地にいる家族全員と連絡が取れなくなってしまっています。
いったい私の家族に何が起きたのか。
私はこれからも、動画などを通じて訴え続けていくつもりです。
強まる中国人による弾圧 
私は1984年にクチャという町に生まれました。
小学校3年生のときに自治区の中心都市、ウルムチに引っ越し、そこで1997年に弟のアスカル・ベキリが生まれました。
ずいぶん年の離れた弟でしたので、弟を中国語で教育する幼稚園に入れよう、という話になったとき、私が弟の幼稚園探しや手続きをしたくらいです。 
なぜ弟を中国語の幼稚園に入れようということになったかといえば、中国語のできないウイグル人は中国人からだけではなく、中国語を話せるウイグル人からも見下されるという差別があったからです。
私は子供のころ、ウイグル語で授業を行う小学校に通いましたが、毎日一コマだけ中国語の授業がありました。
当時はまだウイグル語での教育が行われていたのですが、2011~12年くらいからは、現地の学校の授業もすべて中国語で行われるようになってしまったそうです。 
それから私が子供のころ、学校では定期的に信仰している宗教を聞かれるアンケートがありました。
学校の先生が「無宗教ということにしておいたほうがいい」と助言するので、イスラム教を信じている私たちは皆、「神様許して…」と心の中で言いながら「何も信じていません」と記入したものでした。 そのころから中国人のウイグル人に対する差別はありましたが、中国人が何をしようが関係なく、ウイグル人は自分たちの生活を送っていました。
私たちはもともとおとなしく従順な民族です。
そうでなかったら中国はこのように何十年も東トルキスタンを支配することはできなかったでしょう。 
ウイグル人がテロを行ったなどと言われますが、いくらおとなしい人でも殴られれば抵抗するでしょう。
そのように、テロとされるものの大半は中国人による自作自演だったのです。
1997年に起きた、北西部クルジャの街で平和的なデモを当局が弾圧し、数百人の死者が出たとされる「クルジャ事件」では、若い男性が多く殺されてしまい、ウイグル人女性の結婚相手が見つからなくなってしまったほどでした。
そして、現地に住んでいることが耐えられなくなった親たちが一気にウルムチに流れ込みました。
そのため、ウルムチでは地方から来たウイグル人を密集して住まないようにさせる政策が採られました。 
そして2009年7月5日のウルムチでの事件は、大きな転機になりました。
罪なきウイグル人を大量虐殺したことが海外に知れ渡りましたが、中国では電話もネットもすべて遮断した上で弾圧が行われますから、同様の虐殺でもニュースにならず明るみに出なかった事件も多数あります。 
ウルムチの事件は、同年6月末に沿岸部・広州の工場でウイグル人の工員が十数人、漢人に集団暴行され殺された事件がきっかけでした。なぜ警察は集団暴行を止めなかったのか、事件の処理はどうなっているのか、とウイグル人の学生たちが中国国旗を掲げて抗議した平和的なデモを、中国当局は暴乱に見せかけて、夜になるのを待って大量虐殺を始めたのです。
ウイグル人であれば片っ端から捕まりました。
大学で試験があるために、その監督のために大学へ行こうとした先生までが身柄を拘束され、地面に叩きつけられたりもしました。
このときは中国当局から「ウイグル人を無差別に殺していい」との指令が出ており、当局発表だけでも約200人が殺されています。
また行方不明になって、3~4ヵ月経ってから家に帰ってきたという人も多かったのです。 
この事件で、多くのウイグル人は中国人の本当の姿を知ることになり、中国に対する反感は一気に広がりました。
またこの頃から、「300日厳格取り締まりキャンペーン」などがことあるごとに行われるようになり、武装警察の車両や人民解放軍の戦車などが街中を走り回るようになったのです。 
なお私は、日本に留学する夫の家族として2005年に来日しました。
初めのうちの何年かは専業主婦として忙しかったので実家に戻る余裕がなかったのですが、ウルムチの事件後に中国の弾圧に抗議する日本国内でのデモに参加したこともあり、中国へ戻ったら危険だと考えるようになりました。
だから私は来日してから一度も、中国には戻っていません。
弟が連れ去られた 
そうして2009年以降、中国によるウイグル人弾圧は強まっていきましたが、まだ当時はウルムチにいる家族とは電話などで連絡することはできていました。
ただ電話は当局に盗聴されているものだと誰もが思っていましたから、家族と電話するときにも当たり障りのない話に終始し、当局に聞かれてもいいように通話の中で「建国記念日おめでとう」「中国万歳」とも言い合っていました。 
しかし2017年ころから強制収容所の存在が明らかになって、親族が収容されたりすることで目が覚めた人が増えてきました。
私は強制収容所の話を初めて聞いたとき「まさか中国もそこまではやらないはず。それに国際社会も黙ってはいないだろう」と思いましたが、収容所の話が明らかになっても国際社会は声を上げず、国連も動きませんでした。
第二次世界大戦のとき、ドイツは戦争の混乱の中でユダヤ人を強制収容しました。
それと同じようなことを、中国は平時にやっているのです。
ウイグル人約100万人が収容されている、といわれていますが、実際に収容されている人数ははるかに多いのではないかと思います。
そうした中で2017年の夏ごろ、20歳になっていた弟のウィチャット(短文投稿サイト)が更新されなくなっていることに気づきました。
現地にいる家族に聞くと「勉強に連れて行かれた」とのことでした。それで弟が収容所に連行されたことが分かったのですが、そのときには連行されてから約半年が過ぎていたのです。
もちろん、現地との通話は盗聴されている可能性があるので、立ち入った話はできません。
家族にも「これ以上は聞かないで」と言われ、私も「うん、そうだね」と答えるしかありませんでした。 
弟がどこに連れていかれたのかも分かりません。
唯一、分かったのは「友人の誕生日のお祝いに行ってくる」と出かけたきり帰ってこなかったということです。
それから2年以上経っても、弟は帰ってきません。
まだ中国がいうところの「再教育」は終わっていないのでしょうか…。 
連れ去られた人への心配、そして恐怖で、残された家族は精神的に追い詰められます。
ウイグル人であるというだけで、理由もなく収容所に入れられたり命を奪われたりする。
そんなに私たちは生きるに値しない民族なのか、私たちウイグル人が地上から消えていなくなれば中国人は満足するのか…とまで考えてしまいます。 
私の弟は、自動車整備士になるために日本へ留学する夢を持っていました。
だから「高校を卒業したら、日本へおいで」と待っていましたが、ちょうど彼が高校を卒業したころ、当局がウイグル人に対してパスポートを発行しなくなってしまいました。
近年、ウイグル人に対するパスポートの発行は厳しくなっていますが、それでもしばらく待てば発行が再開される可能性はありましたから、彼には「1、2年待って」と伝えました、それで弟は現地で整備士の見習いをしていました。
家族思いで正義感が強く、優しい弟でしたが今どこでどうしているのか。目の前が真っ暗になる思いです。
私たちに同情するよりも…
2018年の夏から、スイス在住のウイグル人男性が「家族のために実態を証言しましょう」と提唱している活動に参加して、私も動画サイトで弟のために証言しました。
そうしたら、何日も経たないうちに現地にいる姉のところに警察から「お前の妹は海外にいるのか。なぜ報告しないのだ」と連絡が来たそうです。
そして、脳卒中の後遺症があって体調がよくない母も警察に呼び出されました。 
私は連れ去られた弟が殺されたりしないために証言したのですがそのことによって他の家族にまで被害が及んでしまいました。
こういうことがあるので、多くの在日ウイグル人は表立って弾圧の実態を証言できないのです。 
それでも私は証言を続け、2018年末にはNHKの取材も受けました。それで一時、現地での警察の動きも止まりました。
でも姉は警察の監視対象になり、なかなか私と連絡を取れなくなってしまいました。
その姉が昨年3月に突然、ビデオ電話をかけてきたのです。
驚いて電話に出ると、姉は「お父さんが入院中で、これが最後になるかも知れないから、私も危険を承知で電話をかけた。お父さんと話して」と言うのです。
姉も自分の身に迫る危険を認識して「どうせ、なるようになる」と覚悟がついたようでした。
腎臓の病気で入院している父は、電話の向こうで泣いていました。「いつ帰ってくるの?」と聞かれましたが私はいつ帰るとも言えず「明日、手術を受けたら良くなるから頑張ってね」と伝えるのが精一杯でした。 
その後、待っていましたが一向に姉からの連絡がないので、4月の14日に思い切って私から連絡しました。
そうしたら姉が「父は4月7日に亡くなりました。そのとき知らせようと思ったけれど、あなたも知っているように私は誰とも連絡をしてはいけない人間なので、許して」と言うのです。
だから払も「あなたのせいではないから、うらむようなことはないよ」とに伝えました。 
そうした短い会話だったのですが、それ以降、姉とは連絡がつかなくなってしまいました。
姉の電話番号は2つとも解約と停止でつながらなくなっています。
当局の圧力で番号を変更させられたのかも知れません。
ですので家族が今どうなっているのか、まったく分かりません。
分からないことは不安ですし、弟一人を救うために他の家族まで犠牲にしてしまった…と悩むこともあります。 
中国当局は私が「国家分裂罪」を犯したと言っていますが、そもそも国家を分裂させたのは中国当局のほうです。
本当に再教育が必要なのは、海外で迷惑行為をしている中国人のほうでしょう。 
弟や姉のために私ができることといえば、証言をし続けることしかありません。
もし現地に行ける方がいれば、私の家族がいるかどうか見てきてほしいと思います。
そして無理やり収容されている人たち、無実の罪を着せられて刑務所に入っている人たちを解放してほしい。
これ以上、ウイグル人が死ぬのは避けてほしいと願っています。
私たちに同情してくれとは申しません。
日本の皆さんには、ウイグルで起きていることを自分たちのこととして考えていただければと思います。
ウイグルで行われていることは民族の抹殺であり、これは地球上のあらゆるところに関係する問題でもあります。
日本の国益から考えても、中国の共産党政権は潰す必要があるはずです。
そうしないと、そのうちに“日本自治区”になりかねません。
実際に北海道の土地が中国資本に買い占められて日本人が立ち入れなくなっていたり、中国へ行った日本人が不当に拘束されたりしているのです。
ウイグルで起きていることが日本でも起きつつあります。
日本人は日本を守る観点から、ウイグルで起きていることを放置しないでいただきたいのです。


私たちに同情してくれとは申しません。日本の皆さんには、ウイグルで起きていることを自分たちのこととして考えていただければと思います。

2020年02月04日 21時13分52秒 | 全般

2/1発売の月刊誌正論も日本国民のみならず世界中の人達が必読の書です。
特に、特集 中国人権弾圧 絶望の慟哭、家族全員が音信不通になっても私は証言し続ける、と題して掲載された在日ウィグル人グリスタン・エズズさんの論文を読んで、慟哭しない日本人は一人もいないだろう。
これを読んでも何一つ声も上げないような報道関係者がいたら、即刻、廃業しなければならない。
日本人は全員900円を持って最寄りの書店に向かうべし!
今、私の故郷、東トルキスタン(中国・新疆ウイグル自治区)では百万人以上のウイグル人が「再教育施設」という名の収容所に閉じ込められています。
私の弟も二年以上も前から、収容所に送られて全く消息が分かりません。
さらに昨年春以降、現地にいる家族全員と連絡が取れなくなってしまっています。
いったい私の家族に何が起きたのか。
私はこれからも、動画などを通じて訴え続けていくつもりです。
強まる中国人による弾圧 
私は1984年にクチャという町に生まれました。
小学校3年生のときに自治区の中心都市、ウルムチに引っ越し、そこで1997年に弟のアスカル・ベキリが生まれました。
ずいぶん年の離れた弟でしたので、弟を中国語で教育する幼稚園に入れよう、という話になったとき、私が弟の幼稚園探しや手続きをしたくらいです。 
なぜ弟を中国語の幼稚園に入れようということになったかといえば、中国語のできないウイグル人は中国人からだけではなく、中国語を話せるウイグル人からも見下されるという差別があったからです。
私は子供のころ、ウイグル語で授業を行う小学校に通いましたが、毎日一コマだけ中国語の授業がありました。
当時はまだウイグル語での教育が行われていたのですが、2011~12年くらいからは、現地の学校の授業もすべて中国語で行われるようになってしまったそうです。 
それから私が子供のころ、学校では定期的に信仰している宗教を聞かれるアンケートがありました。
学校の先生が「無宗教ということにしておいたほうがいい」と助言するので、イスラム教を信じている私たちは皆、「神様許して…」と心の中で言いながら「何も信じていません」と記入したものでした。 そのころから中国人のウイグル人に対する差別はありましたが、中国人が何をしようが関係なく、ウイグル人は自分たちの生活を送っていました。
私たちはもともとおとなしく従順な民族です。
そうでなかったら中国はこのように何十年も東トルキスタンを支配することはできなかったでしょう。 
ウイグル人がテロを行ったなどと言われますが、いくらおとなしい人でも殴られれば抵抗するでしょう。
そのように、テロとされるものの大半は中国人による自作自演だったのです。
1997年に起きた、北西部クルジャの街で平和的なデモを当局が弾圧し、数百人の死者が出たとされる「クルジャ事件」では、若い男性が多く殺されてしまい、ウイグル人女性の結婚相手が見つからなくなってしまったほどでした。
そして、現地に住んでいることが耐えられなくなった親たちが一気にウルムチに流れ込みました。
そのため、ウルムチでは地方から来たウイグル人を密集して住まないようにさせる政策が採られました。 
そして2009年7月5日のウルムチでの事件は、大きな転機になりました。
罪なきウイグル人を大量虐殺したことが海外に知れ渡りましたが、中国では電話もネットもすべて遮断した上で弾圧が行われますから、同様の虐殺でもニュースにならず明るみに出なかった事件も多数あります。 
ウルムチの事件は、同年6月末に沿岸部・広州の工場でウイグル人の工員が十数人、漢人に集団暴行され殺された事件がきっかけでした。なぜ警察は集団暴行を止めなかったのか、事件の処理はどうなっているのか、とウイグル人の学生たちが中国国旗を掲げて抗議した平和的なデモを、中国当局は暴乱に見せかけて、夜になるのを待って大量虐殺を始めたのです。
ウイグル人であれば片っ端から捕まりました。
大学で試験があるために、その監督のために大学へ行こうとした先生までが身柄を拘束され、地面に叩きつけられたりもしました。
このときは中国当局から「ウイグル人を無差別に殺していい」との指令が出ており、当局発表だけでも約200人が殺されています。
また行方不明になって、3~4ヵ月経ってから家に帰ってきたという人も多かったのです。 
この事件で、多くのウイグル人は中国人の本当の姿を知ることになり、中国に対する反感は一気に広がりました。
またこの頃から、「300日厳格取り締まりキャンペーン」などがことあるごとに行われるようになり、武装警察の車両や人民解放軍の戦車などが街中を走り回るようになったのです。 
なお私は、日本に留学する夫の家族として2005年に来日しました。
初めのうちの何年かは専業主婦として忙しかったので実家に戻る余裕がなかったのですが、ウルムチの事件後に中国の弾圧に抗議する日本国内でのデモに参加したこともあり、中国へ戻ったら危険だと考えるようになりました。
だから私は来日してから一度も、中国には戻っていません。
弟が連れ去られた 
そうして2009年以降、中国によるウイグル人弾圧は強まっていきましたが、まだ当時はウルムチにいる家族とは電話などで連絡することはできていました。
ただ電話は当局に盗聴されているものだと誰もが思っていましたから、家族と電話するときにも当たり障りのない話に終始し、当局に聞かれてもいいように通話の中で「建国記念日おめでとう」「中国万歳」とも言い合っていました。 
しかし2017年ころから強制収容所の存在が明らかになって、親族が収容されたりすることで目が覚めた人が増えてきました。
私は強制収容所の話を初めて聞いたとき「まさか中国もそこまではやらないはず。それに国際社会も黙ってはいないだろう」と思いましたが、収容所の話が明らかになっても国際社会は声を上げず、国連も動きませんでした。
第二次世界大戦のとき、ドイツは戦争の混乱の中でユダヤ人を強制収容しました。
それと同じようなことを、中国は平時にやっているのです。
ウイグル人約100万人が収容されている、といわれていますが、実際に収容されている人数ははるかに多いのではないかと思います。
そうした中で2017年の夏ごろ、20歳になっていた弟のウィチャット(短文投稿サイト)が更新されなくなっていることに気づきました。
現地にいる家族に聞くと「勉強に連れて行かれた」とのことでした。それで弟が収容所に連行されたことが分かったのですが、そのときには連行されてから約半年が過ぎていたのです。
もちろん、現地との通話は盗聴されている可能性があるので、立ち入った話はできません。
家族にも「これ以上は聞かないで」と言われ、私も「うん、そうだね」と答えるしかありませんでした。 
弟がどこに連れていかれたのかも分かりません。
唯一、分かったのは「友人の誕生日のお祝いに行ってくる」と出かけたきり帰ってこなかったということです。
それから2年以上経っても、弟は帰ってきません。
まだ中国がいうところの「再教育」は終わっていないのでしょうか…。 
連れ去られた人への心配、そして恐怖で、残された家族は精神的に追い詰められます。
ウイグル人であるというだけで、理由もなく収容所に入れられたり命を奪われたりする。
そんなに私たちは生きるに値しない民族なのか、私たちウイグル人が地上から消えていなくなれば中国人は満足するのか…とまで考えてしまいます。 
私の弟は、自動車整備士になるために日本へ留学する夢を持っていました。
だから「高校を卒業したら、日本へおいで」と待っていましたが、ちょうど彼が高校を卒業したころ、当局がウイグル人に対してパスポートを発行しなくなってしまいました。
近年、ウイグル人に対するパスポートの発行は厳しくなっていますが、それでもしばらく待てば発行が再開される可能性はありましたから、彼には「1、2年待って」と伝えました、それで弟は現地で整備士の見習いをしていました。
家族思いで正義感が強く、優しい弟でしたが今どこでどうしているのか。目の前が真っ暗になる思いです。
私たちに同情するよりも…
2018年の夏から、スイス在住のウイグル人男性が「家族のために実態を証言しましょう」と提唱している活動に参加して、私も動画サイトで弟のために証言しました。
そうしたら、何日も経たないうちに現地にいる姉のところに警察から「お前の妹は海外にいるのか。なぜ報告しないのだ」と連絡が来たそうです。
そして、脳卒中の後遺症があって体調がよくない母も警察に呼び出されました。 
私は連れ去られた弟が殺されたりしないために証言したのですがそのことによって他の家族にまで被害が及んでしまいました。
こういうことがあるので、多くの在日ウイグル人は表立って弾圧の実態を証言できないのです。 
それでも私は証言を続け、2018年末にはNHKの取材も受けました。それで一時、現地での警察の動きも止まりました。
でも姉は警察の監視対象になり、なかなか私と連絡を取れなくなってしまいました。
その姉が昨年3月に突然、ビデオ電話をかけてきたのです。
驚いて電話に出ると、姉は「お父さんが入院中で、これが最後になるかも知れないから、私も危険を承知で電話をかけた。お父さんと話して」と言うのです。
姉も自分の身に迫る危険を認識して「どうせ、なるようになる」と覚悟がついたようでした。
腎臓の病気で入院している父は、電話の向こうで泣いていました。「いつ帰ってくるの?」と聞かれましたが私はいつ帰るとも言えず「明日、手術を受けたら良くなるから頑張ってね」と伝えるのが精一杯でした。 
その後、待っていましたが一向に姉からの連絡がないので、4月の14日に思い切って私から連絡しました。
そうしたら姉が「父は4月7日に亡くなりました。そのとき知らせようと思ったけれど、あなたも知っているように私は誰とも連絡をしてはいけない人間なので、許して」と言うのです。
だから払も「あなたのせいではないから、うらむようなことはないよ」とに伝えました。 
そうした短い会話だったのですが、それ以降、姉とは連絡がつかなくなってしまいました。
姉の電話番号は2つとも解約と停止でつながらなくなっています。
当局の圧力で番号を変更させられたのかも知れません。
ですので家族が今どうなっているのか、まったく分かりません。
分からないことは不安ですし、弟一人を救うために他の家族まで犠牲にしてしまった…と悩むこともあります。 
中国当局は私が「国家分裂罪」を犯したと言っていますが、そもそも国家を分裂させたのは中国当局のほうです。
本当に再教育が必要なのは、海外で迷惑行為をしている中国人のほうでしょう。 
弟や姉のために私ができることといえば、証言をし続けることしかありません。
もし現地に行ける方がいれば、私の家族がいるかどうか見てきてほしいと思います。
そして無理やり収容されている人たち、無実の罪を着せられて刑務所に入っている人たちを解放してほしい。
これ以上、ウイグル人が死ぬのは避けてほしいと願っています。
私たちに同情してくれとは申しません。
日本の皆さんには、ウイグルで起きていることを自分たちのこととして考えていただければと思います。
ウイグルで行われていることは民族の抹殺であり、これは地球上のあらゆるところに関係する問題でもあります。
日本の国益から考えても、中国の共産党政権は潰す必要があるはずです。
そうしないと、そのうちに“日本自治区”になりかねません。
実際に北海道の土地が中国資本に買い占められて日本人が立ち入れなくなっていたり、中国へ行った日本人が不当に拘束されたりしているのです。
ウイグルで起きていることが日本でも起きつつあります。
日本人は日本を守る観点から、ウイグルで起きていることを放置しないでいただきたいのです。


The only thing I can do for my brother and sister is to keep testifying.

2020年02月04日 20時58分53秒 | 全般

The following is a continuation of the previous chapter.
Rather than sympathize with us…
From the summer of 2018, I participated in an activity proposed by an Uyghur man living in Switzerland as 'Let's testify the actual state for a family', and I also testified on my video site for my brother.
Then, within a few days, the police contacted my sister in the area saying, 'Is your sister abroad? Why don't you report it?'
And our mother, who was sick because of the aftereffects of the stroke, was called by police.
I testified that my removed brother was not killed, but it caused damage to my family.
Because there is such a thing, many persons of Uighur living in Japan can't testify the actual state of the suppression conspicuously.
Nevertheless, I continued to testify, and at the end of 2018, I was interviewed by NHK. It stopped the movement of the police by a spot, too, temporarily by it.
However, my sister was monitored by the police, and she couldn't reach me anymore.
My sister suddenly made a video call last March.
When I was surprised and answered the phone, my sister said, 'Our father in the hospital and this may be the last time, so I venture to call you. Talk to dad.'
My sister also recognized the danger approaching herself, 'Anyway, it will be,' and she seemed to prepare for the worst.
My father, who was hospitalized for kidney disease, was crying over the phone.
I was asked, 'When will you come back?', But I couldn't say when I was going back, and I exerted myself to the utmost to tell, 'Dad, exerts yourself because you become better to have an operation tomorrow.'
After that, I waited, but my sister did not contact me at all, so I boldly contacted her on April 14.
Then my sister says, 'Our father died on April 7. I wanted to let you know at the time, but as you know, I'm a person who shouldn't contact anyone, so forgive me.'

So I also told her, 'It's not your fault so that you won't be worried.'
It was such a short conversation, but since then, I have lost contact with my sister.
Both of my sister's phone numbers are lost due to cancellation and suspension.
The number may have been changed by authority pressure.
So I have no idea what my family is doing now.
I'm worried that I don't know, and I sometimes worry that I have sacrificed my family to save my brother.
The Chinese authorities have said that I committed the 'Anti-secession law,' but it was the Chinese authorities that split the state in the first place.
It will be the Chinese who are doing the inconvenience act overseas that the reeducation is really necessary.
The only thing I can do for my brother and sister is to keep testifying.
If anyone can go there, I want to see if my family is there.
And I want to release those who are being detained and those who have been sentenced to jail for innocent sin.
I hope the Uyghurs do not die anymore.
I don't want to sympathize with us.
I hope Japanese people can think of what is happening in Uyghur as yourselves.
What is happening in Uyghur is the elimination of ethnicity, which is also a problem that affects everywhere on earth.
Judging from Japan's national interests, China's Communist government must be crushed.
If you do not do so, you may eventually become a 'Japan Autonomous Region.'
In fact, the land of Hokkaido has been occupied by Chinese capital, and Japanese people have been unable to enter, and Japanese people who have gone to China have been unduly detained.
What is happening in Uyghur is also happening in Japan.
The Japanese don't want you to leave what is occurring in Uighur from the viewpoint that defends Japan.


Just because they are Uyghurs, they are put in camps or killed for no reason.

2020年02月04日 18時07分49秒 | 全般

The following is a continuation of the previous chapter.
Worry about people taken away, and fear, the remaining family, is mentally cornered.
Just because they are Uyghurs, they are put in camps or killed for no reason.
I wonder if we are such an ethnic group not worth living or if the Chinese will be satisfied if we Uyghurs do disappear from the ground.
My brother dreamed of studying in Japan to become an auto mechanic.
So, I was waiting, "After graduating from high school, come to Japan." Just when he graduated from high school, authorities stopped issuing passports to Uyghurs.
In recent years, issuance of passports to Uyghurs has become severe, but it is still possible that the issue will be resumed if you wait a while, so I told him, "Wait a year or two," so my brother was an apprentice mechanic on site.
I was a gentle brother with a strong sense of justice in consideration of family, but where are you now?
I am concerned about to lose hope.
This article continues.


During World War II, Germany incarcerated Jews in the turmoil of the war.

2020年02月04日 17時53分38秒 | 全般

The following are the chapters I sent out on February 1-3, 2020.
The monthly Sound Argument was released on February 1.
It is a must-read book for Japanese people and people worldwide.
In particular, the unique feature on the suppression of human rights in China, the lament of despair,
I keep witnessing even if the whole family is out of communication,
After reading Uighur Gristan Ezuzu in Japan, no Japanese will not cry.
If no people who work in mass media read this and say nothing, they must immediately go out of business.
All the Japanese should go to the nearest bookstore with 900 yen!
Now, in my hometown of East Turkistan (Xinjiang Uyghur Autonomous Region, China), more than a million Uyghurs are trapped in a camp called 'reeducation facilities.'
My brother has been sent to the camp for more than two years and has never heard of him.
Furthermore, since last spring, we have not contacted all local families.
What happened to my family?
I will continue to appeal through videos and so on.
The suppression by a Chinese strengthens.
I was born in 1984 in a town called Kucha.
I moved to Urumqi, the capital city of the autonomous region when I was in the third grade of elementary school, where my brother, Askar Bekiri, was born in 1997.
He was a brother very much younger than me.
I even did a younger brother's kindergarten looking and procedure when it became a story that it will be possible to enter the kindergarten that educates a younger brother in Chinese.
I decided to put my younger brother in a Chinese kindergarten because there was discrimination that Uyghurs who could not speak Chinese were looked down on not only by Chinese but also by Uighurs who could speak Chinese.
When I was a child, I attended elementary schools to teach classes in Uyghur, but there was only one Chinese class every day. 
At that time, it still conducted education in Uyghur, but from around 2011-2012, all local school classes began to be done in Chinese.
Then, when I was a kid, there was a questionnaire at school that asked me regularly about my religion.
While saying in my heart
The school teacher advises that it is better not to be religious, so we all believe in Islam, saying, "Forgive God ..." while saying in our heart, "we don't believe anything. "
The Chinese discriminated against Uyghurs from that time on, but the Uyghurs lived their lives no matter what the Chinese did.
We are, by nature a quiet and obedient people.
If not, China would not have been able to control East Turkestan for decades in this way.
Uyghurs have committed terrorism, but no matter how quiet they are, they will resist if beaten.
As such, most of the terrorism was self-made by the Chinese.
In 1997, when the authorities cracked down on a peaceful demonstration in the northwestern city of Kerja, which killed hundreds of people, many young men were killed. It was almost impossible to find an Uyghur woman's marriage partner.
And parents who couldn't stand living there suddenly flowed into Urumqi.
Therefore, a policy was adopted in Urumqi to keep the Uyghurs from rural areas from living densely.
And the incident in Urumqi on July 5, 2009, was a significant turning point.
It was widely known overseas that the innocent Uyghurs were genocide, but in China, the phone and internet were all shut down, and repression was carried out, so even the same slaughter did not come to the news without coming to light. There are many.
The incident in Urumqi was triggered by the death of a dozen Uyghur workers and a Chinese assault at a factory in Guangzhou near the coast at the end of June of the same year. 
Chinese officials seemed to be violent at night, after a peaceful demonstration in which Uyghur students protested with the Chinese flag on why the police did not stop the mass assault and how the case was handled. And it began genocide.
Uyghurs were caught from all sides.
Because of the exams at the university, teachers who went to college to supervise them were detained and hit the ground.
At this time, the Chinese authorities have issued a directive saying, "you can kill Uighurs indiscriminately," and about 200 people have been killed just by the official announcement.
Many also came home three to four months after missing.
In this case, many Uyghurs came to know the actual shape of the Chinese, and the resentment against China spread at a stretch.
Also, around this time, the "Strict 300-Day Strict Crackdown Campaign" began to be held occasionally, and armed police vehicles and PLA tanks began to run around the city.
I came to Japan in 2005 as a family of my husband studying in Japan.
I was busy as a housewife for the first few years, so I couldn't afford to return home. Still, after the Urumqi incident, I participated in a demonstration in Japan protesting the repression of China. I came to consider it dangerous if I returned to China.
So I have never returned to China since I came to Japan.
The following is a continuation of the previous chapter.
The international community did not speak out when the camp was revealed, and the UN did not move.
My brother was taken away.
After that, China's crackdown on Uyghurs began to increase after 2009, but at the time, it was still possible to contact families in Urumqi by telephone.
However, everyone thought that authorities were eavesdropping on the phone, so when calling with a family, it ended up being a bland story and in the call so that the police can ask 'Congratulations on National Foundation Day 'and' China hurrah.'
However, concentration camps became apparent from around 2017, and the number of people who have awakened due to their relatives being detained has increased.
When I first heard about the concentration camps, I thought, 'Never, China shouldn't do that, and the international community will not be silent.' Still, when the center was revealed, the international community did not speak out, and the UN did not move.
During World War II, Germany incarcerated Jews in the turmoil of the war.
China is doing something similar in peacetime.
It is said that about one million Uyghurs are being detained, but I think that the actual number detained is much higher.
In the meantime, around the summer of 2017, I noticed that my brother, Wi-chat, who had turned 20 was no longer updated. 
When I asked my family in the field, she said, 'They took him to study.'
It turned out that they had taken my brother to the camp, but it had been about half a year since they took him. 
Of course, calls to the locals may be eavesdropping; we can't talk intrusively.
My family said to me, 'Don't ask me anymore' and I had no choice but to answer, 'Yes, that's right.'  
I don't even know where they took my brother.
I only knew that he went out saying, 'I'm going to celebrate my friend's birthday' and never came back.
After more than two years, my brother has not returned.
May, not 'reeducation' that China is about to say has ended yet...
This article continues.


Uyghurs were caught from all sides.

2020年02月04日 17時26分31秒 | 全般

The monthly Sound Argument was released on February 1.
It is a must-read book for Japanese people and people worldwide.
In particular, the unique feature on the suppression of human rights in China, the lament of despair,
I keep witnessing even if the whole family is out of communication,
After reading Uighur Gristan Ezuzu in Japan, no Japanese will not cry.
If no people who work in mass media read this and say nothing, they must immediately go out of business.
All the Japanese should go to the nearest bookstore with 900 yen!
Now, in my hometown of East Turkistan (Xinjiang Uyghur Autonomous Region, China), more than a million Uyghurs are trapped in a camp called 'reeducation facilities.'
My brother has been sent to the camp for more than two years and has never heard of him.
Furthermore, since last spring, we have not contacted all local families.
What happened to my family?
I will continue to appeal through videos and so on.
The suppression by a Chinese strengthens.
I was born in 1984 in a town called Kucha.
I moved to Urumqi, the capital city of the autonomous region when I was in the third grade of elementary school, where my brother, Askar Bekiri, was born in 1997.
He was a brother very much younger than me.
I even did a younger brother's kindergarten looking and procedure when it became a story that it will be possible to enter the kindergarten that educates a younger brother in Chinese.
I decided to put my younger brother in a Chinese kindergarten because there was discrimination that Uyghurs who could not speak Chinese were looked down on not only by Chinese but also by Uighurs who could speak Chinese.
When I was a child, I attended elementary schools to teach classes in Uyghur, but there was only one Chinese class every day. 
At that time, it still conducted education in Uyghur, but from around 2011-2012, all local school classes began to be done in Chinese.
Then, when I was a kid, there was a questionnaire at school that asked me regularly about my religion.
While saying in my heart
The school teacher advises that it is better not to be religious, so we all believe in Islam, saying, "Forgive God ..." while saying in our heart, "we don't believe anything. "
The Chinese discriminated against Uyghurs from that time on, but the Uyghurs lived their lives no matter what the Chinese did.
We are, by nature a quiet and obedient people.
If not, China would not have been able to control East Turkestan for decades in this way.
Uyghurs have committed terrorism, but no matter how quiet they are, they will resist if beaten.
As such, most of the terrorism was self-made by the Chinese.
In 1997, when the authorities cracked down on a peaceful demonstration in the northwestern city of Kerja, which killed hundreds of people, many young men were killed. It was almost impossible to find an Uyghur woman's marriage partner.
And parents who couldn't stand living there suddenly flowed into Urumqi.
Therefore, a policy was adopted in Urumqi to keep the Uyghurs from rural areas from living densely.
And the incident in Urumqi on July 5, 2009, was a significant turning point.
It was widely known overseas that the innocent Uyghurs were genocide, but in China, the phone and internet were all shut down, and repression was carried out, so even the same slaughter did not come to the news without coming to light. There are many.
The incident in Urumqi was triggered by the death of a dozen Uyghur workers and a Chinese assault at a factory in Guangzhou near the coast at the end of June of the same year. 
Chinese officials seemed to be violent at night, after a peaceful demonstration in which Uyghur students protested with the Chinese flag on why the police did not stop the mass assault and how the case was handled. And it began genocide.
Uyghurs were caught from all sides.
Because of the exams at the university, teachers who went to college to supervise them were detained and hit the ground.
At this time, the Chinese authorities have issued a directive saying, "you can kill Uighurs indiscriminately," and about 200 people have been killed just by the official announcement.
Many also came home three to four months after missing.
In this case, many Uyghurs came to know the actual shape of the Chinese, and the resentment against China spread at a stretch.
Also, around this time, the "Strict 300-Day Strict Crackdown Campaign" began to be held occasionally, and armed police vehicles and PLA tanks began to run around the city.
I came to Japan in 2005 as a family of my husband studying in Japan.
I was busy as a housewife for the first few years, so I couldn't afford to return home. Still, after the Urumqi incident, I participated in a demonstration in Japan protesting the repression of China. I came to consider it dangerous if I returned to China.
So I have never returned to China since I came to Japan.
Continue with this section.


حسنًا ، بعد كل شيء ، من أوضاع الحياة والموت وضع طريق واحد للحياة في هذا البلد.

2020年02月04日 14時21分12秒 | 全般

التالي من عمود Tatsuya Kato المتسلسل بعنوان "Love Korean by Mr. Harry and Mr. Walk" في اليوم Sankei Shimbun.
حسنًا ، بعد كل شيء ، من أوضاع الحياة والموت وضع طريق واحد للحياة في هذا البلد.
في الآونة الأخيرة ، لقد تم تعزيز هذا الشعور من جديد.
في الشهر الماضي ، قابلت أحد مستخدمي YouTube الشبابيين الذين كسروا موقع YouTube ، وهو موقع لنشر الفيديو.
اكتب الاسم كـ WWUK وقراءة كـ Walk.
ولد في سيول ، وتخرج من المدرسة الثانوية والمدارس المهنية في اليابان.
إنه يتقدم بطلب للحصول على الجنسية اليابانية في الوقت الحالي.
لقد جعل أصدقاء يابانيين من الدراسة في أستراليا من سنته الثانية من المدرسة الإعدادية ، وقال إنه بدأ يتوق إلى الحياة اليابانية من خلال قرص الفيديو الرقمي الدرامي.
لمزيد من التفاصيل حول الملاحظة ، يرجى الاطلاع على قناة يوتيوب لسانكي شيمبون. ومع ذلك ، فهو شاب يتحدث بلطف عن المثل الذي نادراً ما يسمع بين اليابانيين مؤخرًا ، "أحب الطبيعة المدروسة مثل" هناك مجاملة للأصدقاء المقربين ، عن اليابان.
الآن يُعرف باسم "مستخدمي YouTube الموالين لليابان" الذين يتعاملون مع الشؤون الحالية.
وقد نجم عن حادث تشعيع رادار سفينة كورية على متن طائرة دورية تابعة لقوة الدفاع الذاتي البحرية في ديسمبر من العام الماضي ، و "كذبة مرئية بالكامل" للحكومة الكورية ، كان الأمر فظيعًا.
منذ ذلك الحين ، يحاول إعداد برامج تستند إلى حقائق تاريخية دون التقيد بالخرافات في كوريا.
ولكن في ظل إدارة مون جاي ، يُخشى أن يسن مشروع قانون يسمى "قانون حظر تشويه التاريخ" يجعل تفسير التاريخ غير مسؤولي الحكومة غير شرعي.
بدأ يشعر بالخطر في نقل الفيديو.
في الواقع ، تم إخطاره بالقتل واستشار الشرطة.
لكن السيد ووك يشعر بالقلق إزاء مستقبل كوريا الجنوبية بسبب حب وطنه.
ومع ذلك ، من تجربتي ، مساحة الكلام الكورية أضيق من اليابان.
في الآونة الأخيرة ، كان هناك بعض وسائل الإعلام والنقاد الذين يزعمون أن اليابان دولة لقمع الكلام ، لكن يمكنني أن أؤكد أنها مبالغة.
لكي نكون منصفين ، تختلف اليابان في أبعادها عن روسيا والسعودية والصين.
أشعر أن كوريا الشمالية ودول أخرى غير واردة.
ولا يمكن مقارنة مساحة الكلام اليابانية مع كوريا الجنوبية ، حيث تتم مقاضاة الصحفيين بسبب الإبلاغ.
بالمناسبة ، فإن الدبلوماسيين الذين يقال إنهم "مقاتلون للكلمات" هم حالة حياة أو موت في كوريا في حالة الدبلوماسيين اليابانيين والأمريكيين.
تعرض سفراء كلا البلدين للخطر بسبب هجمات الرجم والسكين خلال العقد الماضي.
تعرض هاري هاريس ، سفير الولايات المتحدة الحالي لدى كوريا ولديه أم يابانية ، للتحدي من قبل السياسيين والإنترنت ووسائل الإعلام عندما يذكرهم شاربه بـ "الحاكم العام لكوريا" خلال الحكم الياباني.
أريده أن يراقب شخصًا صارمًا لحمايته من الخطر.
اشتكى هاريس نفسه من العنصرية ، قائلاً إن وسائل الإعلام المحلية انتقدته بسبب خلفيته العنصرية لكونه أمريكيًا يابانيًا. ومع ذلك ، فبينما ضرب كوريا الجنوبية بشدة ، قام أحيانًا بالتلاعب وكان لديه العديد من مجموعات الهتاف.
وقد قام مؤخرًا بتغريد هانكول عن قلق أولئك الذين يعانون من تفشي فيروس كورونا الجديد ، "لقد كانت سفارتنا تراقب عن كثب الموقف وتعمل مع زملائها في المراكز الأمريكية لمكافحة الأمراض والسيطرة عليها (CDC) والصين. أنا على اتصال وثيق معهم. ارجوك حافظ على صحتك.'
كان هناك العديد من الردود الإيجابية على هذا.
يقول البعض أن حكوماتهم لا تعتمد عليها ، أو "فصيل جوتشي الصغير يكره الولايات المتحدة والسفراء ، لكن بقية الشعب يثقون في الولايات المتحدة والسفراء. يرجى حمايتنا جميعا حتى النهاية. هناك حتى سفراء محترمون ومكالمات حب مرحة ومحبوبة.
إنها مهمة أساسية للدبلوماسيين أن يستوعبوا مشاعر البلد المضيف. رغم أنه قد يكون هناك بعض جوانب الوعي المهني ، إلا أن دعوة هاريس للكوريين على الرغم من التمييز يبدو أن لديها نوعًا من المودة أنه يريد أن تكون كوريا لائقة.
بعد سماع كلمات هاريس ووك المليئة بـ "حب كوريا الجنوبية" ، ستبقى كوريا في الفريق الأمريكي الياباني أو تنتقل إلى منتخبي الصين وكوريا الشمالية. ليس لديها خيار سوى أن تكون بسبب الخيار الكوري الخاص بها أخيرًا.


Ei bine, până la urmă, este o situație de viață și de moarte pe care trebuie

2020年02月04日 14時03分27秒 | 全般

Următoarea este din coloana serializată a lui Tatsuya Kato, intitulată „Iubirea coreeană a domnului Harry și domnul Walk” din Sankei Shimbun de astăzi.
Ei bine, la urma urmei, este o situație de viață și de moarte pe care trebuie să o parcurgi singurul mod de viață din țara respectivă.
Recent, am consolidat din nou acest sentiment.
Luna trecută, am intervievat un tânăr YouTuber care a spart pe YouTube, un site de postare video.
Scrieți numele ca WWUK și citiți drept Walk.
Născut la Seul, a absolvit liceul și școala profesională din Japonia.
El solicită să fie naturalizat în prezent ca cetățean japonez.
El a făcut prieteni japonezi să studieze în Australia încă din al doilea an de liceu și a spus că a început să tânjească pentru viața japoneză prin DVD-ul de dramă.
Pentru mai multe detalii despre remarcă, consultați canalul YouTube din Sankei Shimbun. Totuși, este un tânăr care vorbește ușor un proverb care a fost auzit rar printre japonezi recent, „Îmi place firea atentă ca„ există curtoazie cu prietenii apropiați ”despre Japonia.
Acum este cunoscut sub numele de „YouTuber pro-japonez” care se ocupă de actualitate.
Acesta a fost declanșat de un incident de iradiere a radarului unei nave coreene pe o aeronavă de patrulare a Forței de Auto-Apărare Maritimă din decembrie anul trecut, iar „minciuna vizibilă” a guvernului coreean a fost groaznică.
De atunci, a încercat să realizeze programe bazate pe fapte istorice, fără a fi legat de miturile din Coreea.
Însă, sub administrarea Moon Jae-in, se teme că se va adopta un proiect de lege numit „Legea privind interzicerea istoriei distorsiunilor” care face ilegală interpretarea istoriei decât funcționarii guvernamentali.
Începe să se simtă riscant în transmisia video.
De fapt, el a fost înștiințat despre ucidere și s-a consultat cu poliția.
Dar domnul Walk se simte neliniștit de viitorul Coreei de Sud din cauza iubirii sale de patrie.
Cu toate acestea, din experiența mea, spațiul vorbirii coreene este mai restrâns decât Japonia.
Recent, au existat câțiva media și critici care susțin că Japonia este o suprimare a națiunii de vorbire, dar pot afirma că este o exagerare.
Pentru a fi corect, Japonia are dimensiuni diferite de Rusia, Arabia Saudită și China.
Sunt sentimentul că Coreea de Nord și alte țări nu sunt în discuție.
Și spațiul de vorbire japonez nu poate fi comparat cu Coreea de Sud, unde reporterii sunt cercetați pentru raportare.

Apropo, diplomații despre care se spune că sunt „luptători de cuvinte” reprezintă o situație de viață și deces în Coreea în cazul diplomaților japonezi și americani.
Ambasadorii din ambele țări au fost amenințați de atacuri de lapidare și cuțit în ultimul deceniu.
Harry Harris, actual ambasador al SUA în Coreea și are o mamă japoneză, a fost provocat de politicieni, de internet și de mass-media, când mustața lui le amintește de „guvernatorul general al Coreei” în timpul guvernării japoneze.
Vreau ca el să vegheze strict pe cineva care să-l protejeze de pericole.
Însuși Harris s-a plâns de rasism, spunând că presa locală l-a criticat pentru fondul său rasial de a fi japonez-american. Cu toate acestea, în timp ce a lovit puternic Coreea de Sud, uneori s-a agitat și a avut multe grupuri de aplauze.
De curând, el a arătat pe Hankul îngrijorarea pentru cei care se luptă cu izbucnirea noului coronavirus, „Ambasada noastră a urmărit îndeaproape situația și a colaborat cu colegii din Centrele de Control și Control al Bolilor din SUA și China. Sunt în contact strâns cu ei. Vă rugăm să aveți grijă de sănătatea voastră. '
Au fost multe răspunsuri pozitive în acest sens.
Unii spun că guvernele lor nu se bazează pe asta sau „mica facțiune Juche urăște Statele Unite și ambasadorii, dar tot restul oamenilor au încredere în SUA și ambasadori. Vă rugăm să ne protejați pe toți până la sfârșit. Există chiar și ambasadori care trebuie respectați, apeluri vesele de ambasadori și pasionați.
De asemenea, este o misiune esențială a diplomaților pentru a surprinde sentimentul țării gazdă. Deși pot exista unele aspecte ale conștiinței profesionale, apelul lui Harris către coreeni, în ciuda discriminării, pare să aibă un fel de afecțiune, care dorește ca Coreea să fie decentă.
După ce a auzit cuvintele lui Harris și Walk pline de „dragostea Coreei de Sud”, Coreea va rămâne la echipa SUA-Japonia sau se va muta la echipele din China și Coreea de Nord.
Nu are de ales decât să se datoreze corelenei sale în cele din urmă.


Cóż, przecież jest to sytuacja życia i śmierci, aby przejść przez jeden

2020年02月04日 14時01分35秒 | 全般

Poniżej z serializowanej kolumny Tatsuya Kato zatytułowanej „Koreańska miłość Pana Harry'ego i Pana Walk” na temat dzisiejszego Sankei Shimbun.
Cóż, przecież jest to sytuacja życia i śmierci, aby przejść przez jeden sposób życia w tym kraju.
Ostatnio wzmacniam to uczucie na nowo.
W zeszłym miesiącu przeprowadziłem wywiad z młodym YouTuberem, który zepsuł się na YouTube, stronie publikującej wideo.
Wpisz nazwę jako WWUK i przeczytaj jako Walk.
Urodzony w Seulu, ukończył szkołę średnią i szkołę zawodową w Japonii.
Obecnie składa on wniosek o naturalizację jako obywatel Japonii.
Zaprzyjaźnił się z japońskimi przyjaciółmi podczas nauki w Australii od drugiego roku gimnazjum i powiedział, że zaczął tęsknić za japońskim życiem dzięki dramatowi DVD.
Więcej informacji na temat uwagi można znaleźć na kanale YouTube Sankei Shimbun. Mimo to jest młodym mężczyzną, który mówi lekko przysłowie, które ostatnio rzadko jest słyszane wśród Japończyków: „Lubię tę zadumaną naturę, np.„ Dzięki uprzejmości bliskich przyjaciół ”o Japonii.
Teraz jest znany jako „pro-japoński YouTuber” zajmujący się bieżącymi sprawami.
Został on wywołany incydentem napromieniowania radaru przez koreański statek na samolocie patrolowym Morskich Sił Samoobrony w grudniu ubiegłego roku, a „całkowicie widoczne kłamstwo” rządu koreańskiego było okropne.
Od tego czasu próbuje tworzyć programy oparte na faktach historycznych, nie będąc związanym mitami w Korei.
Jednak pod administracją Moon Jae-in istnieje obawa, że ​​uchwalony zostanie projekt ustawy o „Zakazie zniekształcania historii”, który czyni nielegalną interpretację historii inną niż urzędnicy rządowi.
Zaczyna czuć się ryzykownie w transmisji wideo.
W rzeczywistości został powiadomiony o zabójstwie i skonsultował się z policją.
Ale pan Walk jest zaniepokojony przyszłością Korei Południowej z powodu swojej ojczyznej miłości.
Niemniej jednak z mojego doświadczenia wynika, że ​​koreańska przestrzeń mowy jest węższa niż Japonia.
Ostatnio pojawiły się media i krytycy, którzy twierdzą, że Japonia to tłumienie narodu mowy, ale mogę stwierdzić, że to przesada.
Szczerze mówiąc, Japonia różni się wymiarami od Rosji, Arabii Saudyjskiej i Chin.
Mam wrażenie, że Korea Północna i inne kraje nie wchodzą w rachubę.
Japońskiej przestrzeni na mowę nie można porównać z Koreą Południową, gdzie reporterzy są ścigani za zgłaszanie.

Nawiasem mówiąc, dyplomaci, o których mówi się, że są „bojownikami słów”, są sytuacją życia i śmierci w Korei w przypadku japońskich i amerykańskich dyplomatów.
Ambasadorzy z obu krajów zostali narażeni na niebezpieczeństwo przez ukamienowanie i ataki nożem w ciągu ostatniej dekady.
Harry Harris, obecny ambasador USA w Korei i jego japońska matka, został rzucony przez polityków, Internet i media, kiedy jego wąsy przypominają im „gubernatora generalnego Korei” podczas rządów Japonii.
Chcę, żeby pilnował kogoś, kto ochroniłby go przed niebezpieczeństwem.
Sam Harris skarżył się na rasizm, mówiąc, że lokalne media skrytykowały go za rasowe pochodzenie jako Japończyka. Jednak podczas gdy uderzył poważnie w Koreę Południową, czasami przytulał się i miał wiele grup dopingujących.
Niedawno napisał na Twitterze do Hankula o trosce osób walczących z wybuchem nowego koronawirusa: „Nasza ambasada uważnie monitoruje sytuację i współpracuje z kolegami z amerykańskich Centrów Kontroli i Kontroli Chorób (CDC) i Chin. Mam z nimi bliski kontakt. Proszę Zadbaj o swoje zdrowie.'
Odpowiedzi na to było wiele.
Niektórzy twierdzą, że ich rządy nie polegają na tym lub „mała frakcja Dżucze nienawidzi Stanów Zjednoczonych i ambasadorów, ale cała reszta ludzi ufa Stanom Zjednoczonym i ambasadorom. Chroń nas wszystkich do końca. Są nawet ambasadorzy, których należy szanować, wesołych ambasadorów i namiętne wezwania do miłości.
Niezbędnym zadaniem dyplomatów jest także uchwycenie nastrojów kraju przyjmującego. Chociaż mogą istnieć pewne aspekty świadomości zawodowej, wezwanie Harrisa do Koreańczyków pomimo dyskryminacji wydaje się mieć uczucie, że chce, aby Korea była przyzwoita.
Po usłyszeniu słów Harrisa i Walk'a wypełnionych „miłością do Korei Południowej” Korea pozostanie w drużynie USA-Japonii lub przeprowadzi się do Chin i Korei Północnej.
Nie ma innego wyboru, jak nareszcie mieć koreańską własną opcję.


No, loppujen lopuksi on elämän ja kuoleman tilanne viedä läpi yhden

2020年02月04日 13時56分56秒 | 全般

Seuraava on Tatsuya Kato -sarjassa olevasta sarakkeesta, jonka otsikko on 'Mr. Harry and Mr. Walk'in Korean rakkaus' tämän päivän Sankei Shimbunissa.
No, loppujen lopuksi on elämän ja kuoleman tilanne viedä läpi yhden maan elämäntapa.
Viime aikoina olen vahvistanut tätä tunnetta uudelleen.
Viime kuussa haastattelin nuorta YouTuberia, joka rikkoi videopalvelusivustolla YouTube.
Kirjoita nimi nimellä WWUK ja lue nimellä Kävele.
Seoulissa syntynyt hän valmistui lukiosta ja ammattikoulusta Japanissa.
Hän hakee nykyaikaistamista Japanin kansalaiseksi.
Hän sai japanilaisia ​​ystäviä opiskelemaan Australiassa toisen asteen lukionsa jälkeen ja sanoi, että hän alkoi kaipaa japanilaista elämää draaman DVD: n kautta.
Lisätietoja huomautuksesta on Sankei Shimbunin YouTube-kanavalla. Silti hän on nuori mies, joka puhuu kevyesti sananlaskua, jota japanilaiset ovat viime aikoina harvoin kuulleet: 'Pidän ajatuksellisuudesta, kuten' läheisten ystävien kohteliaisuus ', Japanista.
Nyt hänet kutsutaan ajankohtaisia ​​asioita käsitteleväksi japanilaiseksi YouTuberiksi.
Sen laukaisi korealaisen laivan tutkan säteilytystapahtuma merenkulun itsepuolustusvoimien partiolentokoneessa viime vuoden joulukuussa, ja Korean hallituksen "kokonaan näkyvä valhe" oli kauhea.
Siitä lähtien hän on yrittänyt tehdä ohjelmia, jotka perustuvat historiallisiin tosiasioihin pidättämättä Koreaan liittyviä myyttejä.
Mutta Moon Jae-in -hallinnossa pelätään, että säädöksellä, jota kutsutaan ”historian vääristymisen kieltäväksi lakiksi”, tehdään lainvastainen historian tulkinta kuin hallituksen virkamiehet.
Hän alkaa tuntea olevansa vaarallinen videonsiirrossa.
Itse asiassa hänelle on ilmoitettu tappamisesta ja hän on kuullut poliisia.
Mutta herra Walk on huolissaan Etelä-Korean tulevaisuudesta kotimaisen rakkautensa vuoksi.
Siitä huolimatta kokemukseni mukaan Korean puhetila on kapeampi kuin Japanin.
Äskettäin jotkut tiedotusvälineet ja kriitikot väittivät, että Japani on puhekansakunnan tukahduttaminen, mutta voin väittää, että se on liioittelu.
Oikeudenmukaisuuden vuoksi Japani on mitoiltaan erilainen kuin Venäjä, Saudi-Arabia ja Kiina.
Minusta tuntuu, että Pohjois-Korea ja muut maat ovat poissuljettuina.
Ja japanilaista puhetta ei voida verrata Etelä-Koreaan, jossa toimittajia syytetään ilmoittamisesta.

Muuten, diplomaatit, joiden sanotaan olevan "sanataistelijoita", ovat japanilaisten ja yhdysvaltalaisten diplomaattien elämän ja kuoleman tilanne Koreassa.
Kummitus ja veitsi-iskut ovat viimeisen vuosikymmenen aikana vaaranneet molempien maiden lähettiläitä.
Poliitikot, Internet ja tiedotusvälineet ovat haastaneet Harry Harriksen, nykyisen Yhdysvaltain Korean suurlähettilään ja hänellä on japanilainen äiti, kun hänen viiksensä muistuttavat heitä "Korean pääministeristä" Japanin hallinnon aikana.
Haluan, että hän valvoo tiukasti joku suojelemaan häntä vaaroilta.
Harris itse valitti rasismista sanoen, että paikallinen media kritisoi häntä rodullisesta taustastaan, että hän oli japanilainen-amerikkalainen. Vaikka hän osui Etelä-Koreaan ankarasti, hän kuitenkin toisinaan käpertyi ja hänellä oli monia hurraavia ryhmiä.
Hän äskettäin sävelsi Hankuliin uuden koronaviruksen puhkeamisen takia huolestuneita: 'Suurlähetystömme on seurannut tiiviisti tilannetta ja työskennellyt kollegoiden kanssa Yhdysvaltojen tautien valvonnan ja valvonnan keskuksissa (CDC) ja Kiinassa. Olen läheisessä yhteydessä heihin. Ole hyvä ja huolehdi terveydestäsi. '
Tähän on saatu monia myönteisiä vastauksia.
Jotkut sanovat, että niiden hallitukset eivät luota siihen tai 'pieni Juche-ryhmä vihaa Yhdysvaltoja ja suurlähettiläitä, mutta kaikki muut ihmiset luottavat Yhdysvaltoihin ja suurlähettilääihin. Suojaa meitä kaikkia loppuun asti. On jopa kunnioitettavia suurlähettiläitä, iloisia lähettiläiden ja intohimoisia rakkauspuheluita.
Myös diplomaattien tärkeä tehtävä on tarttua vastaanottavan maan tunteisiin. Vaikka ammattitietoisuudessa voi olla joitain näkökohtia, Harriksen kehotuksesta korealaisille syrjinnästä huolimatta näyttää olevan jonkinlainen kiintymys siitä, että hän haluaa Korean olevan kunnollinen.
Kuultuaan Harrisin ja Walkin sanat täynnä 'Etelä-Korean rakkautta' Korea pysyy Yhdysvaltojen ja Japanin joukkueessa tai muuttaa Kiinan ja Pohjois-Korean joukkueisiin.
Sillä ei ole muuta vaihtoehtoa kuin johtua viime kädessä Korean omasta vaihtoehdosta.


Det er tross alt en livs- og dødsituasjon å sette igjennom den eneste

2020年02月04日 13時54分38秒 | 全般

Følgende er fra Tatsuya Katos seriekolonne med tittelen 'Korean Love by Mr. Harry and Mr. Walk' på dagens Sankei Shimbun.
Det er tross alt en livs- og dødsituasjon å sette igjennom den eneste livsstilen i det landet.
Nylig har jeg styrket den følelsen på nytt.
Forrige måned intervjuet jeg en ung YouTuber som brøt på YouTube, et nettsted for videoinnleggelse.
Skriv navnet som WWUK og les som Walk.
Han ble født i Seoul og utdannet seg fra videregående skole og fagskole i Japan.
Han søker om å bli naturalisert som japansk statsborger for tiden.
Han fikk japanske venner fra studiene i Australia fra det andre året på ungdomsskolen, og han sa at han begynte å lengte etter det japanske livet gjennom drama-DVDen.
For mer informasjon om kommentaren, se YouTube-kanalen til Sankei Shimbun. Likevel er han en ung mann som snakker lett et ordtak som sjelden har blitt hørt blant japanske folk nylig, 'Jeg liker den gjennomtenkte naturen som' det er høflighet for nære venner 'om Japan.
Nå er han kjent som den 'pro-japanske YouTuber' som omhandler aktuelle saker.
Den ble utløst av et koreansk skips radarbestrålingshendelse på et sjøforsvarsforsvarets patruljefly i desember i fjor, og den koreanske regjeringens 'helt synlige løgn', det var forferdelig.
Siden den gang har han prøvd å lage programmer basert på historiske fakta uten å være bundet av mytene i Korea.
Men under Moon Jae-in-administrasjonen er det fryktet at et lovforslag som heter 'History Distortion Prohibition Act' som gjør historietolkning enn myndighetspersoner ulovlig, blir vedtatt.
Han begynner å føle seg risikabel når det gjelder videooverføring.
Faktisk har han blitt varslet om drapet og har konsultert med politiet.
Men Mr. Walk føler seg engstelig for Sør-Koreas fremtid på grunn av kjærligheten til hjemlandet.
Likevel, fra min erfaring, er koreansk taleplass smalere enn Japan.
Nylig har det vært noen medier og kritikere som hevder at Japan er en undertrykkelse av talernasjonen, men jeg kan hevde at det er en overdrivelse.
For å være rettferdig, er Japan forskjellig i dimensjoner fra Russland, Saudi-Arabia og Kina.
Det er min følelse av at Nord-Korea og andre land er uaktuelt.
Og japansk talerom kan ikke sammenlignes med Sør-Korea, der reportere er tiltalt for rapportering.

For øvrig er diplomater som sies å være 'ordkjempere' en livs- og dødssituasjon i Korea når det gjelder japanske og amerikanske diplomater.
Ambassadører fra begge land har blitt utsatt for steining og knivangrep i løpet av det siste tiåret.
Harry Harris, en nåværende amerikansk ambassadør i Korea og han har en japansk mor, har blitt utfordret av politikere, Internett og media når barten hans minner dem om 'generalguvernøren i Korea' under det japanske styret.
Jeg vil at han overvåker strengt noen for å beskytte ham mot fare.
Harris klaget selv over rasisme og sa at lokale medier kritiserte ham for sin rasebakgrunn som en japansk-amerikaner. Mens han traff Sør-Korea hardt, snugg han imidlertid noen ganger og hadde mange jublende grupper.
Han twitret nylig på Hankul bekymringen for de som sliter med utbruddet av det nye coronavirus, 'Vår ambassade har fulgt nøye med på situasjonen og har samarbeidet med kolleger i de amerikanske Centers for Disease Control and Control (CDC) og Kina. Jeg er i nær kontakt med dem. Ta vare på helsen din. '
Det har kommet mange positive svar på dette.
Noen sier at deres regjeringer ikke er avhengige av det, eller 'den lille Juche-fraksjonen hater USA og ambassadører, men alle resten av folket stoler på USA og ambassadører. Vennligst beskytt oss alle til slutt. Det er til og med ambassadører som skal respekteres, muntre ambassadører og lidenskapelige kjærlighetssamtaler.
Det er også en viktig jobb for diplomater å fange stemningen i vertslandet. Selv om det kan være noen aspekter ved yrkesbevissthet, synes Harris oppfordring til koreanere til tross for diskriminering å ha en slags hengivenhet som han ønsker at Korea skal være anstendig.
Etter å ha hørt ordene fra Harris og Walk fylt med 'kjærlighet til Sør-Korea,' vil Korea bli på USA-Japan-laget eller flytte til Kina- og Nord-Korea-lagene.
Det har ikke noe annet valg enn å skyldes koreansk sitt eget alternativ til slutt.


Det er trods alt en situation med liv og død at gennemgå den eneste livsstil i landet

2020年02月04日 13時52分38秒 | 全般

Følgende er fra Tatsuya Katos serienummerede kolonne med titlen 'Korean Love by Mr. Harry and Mr. Walk' på dagens Sankei Shimbun.
Det er trods alt en situation med liv og død at gennemgå den eneste livsstil i landet.
For nylig har jeg styrket den følelse på ny.
Sidste måned interviewede jeg en ung YouTuber, der brød på YouTube, et websted om videoindlæg.
Skriv navnet som WWUK og læs som Walk.
Han er født i Seoul og uddannede sig fra gymnasiet og erhvervsskolen i Japan.
Han ansøger om at blive naturaliseret som en japansk statsborger i øjeblikket.
Han fik japanske venner til at studere i Australien fra sit andet år på ungdomsskolen, og han sagde, at han begyndte at længe efter japansk liv gennem drama-dvd'en.
For mere information om bemærkningen, se YouTube-kanalen til Sankei Shimbun. Alligevel er han en ung mand til at tale let et ordsprog, der sjældent er blevet hørt blandt japanske folk for nylig, 'Jeg kan godt lide den tankevækkende natur som' der er høflighed for nære venner 'om Japan.
Nu er han kendt som den 'pro-japanske YouTuber', der beskæftiger sig med aktuelle anliggender.
Det blev udløst af et koreansk skibs radarbestrålingshændelse på et søfartsforsvarsstyrkes patruljefly i december sidste år, og den koreanske regerings 'fuldstændigt synlige løgn', det var forfærdeligt.
Siden da har han forsøgt at lave programmer baseret på historiske fakta uden at være bundet af myterne i Korea.
Men under Moon Jae-in-administrationen frygter man, at et lovforslag, der hedder 'History Distortion Prohibition Act', der gør historietolkning end regeringsembedsmænd ulovligt, vedtages.
Han begynder at føle sig risikabel ved transmission af video.
Faktisk er han blevet underrettet om drabet og har konsulteret med politiet.
Men Mr. Walk føler sig ængstelig over Sydkoreas fremtid på grund af hans hjemlandskærlighed.
Ikke desto mindre, fra min erfaring, er koreansk tale plads smallere end Japan.
For nylig har der været nogle medier og kritikere, der hævder, at Japan er en undertrykkelse af tale nationen, men jeg kan hævde, at det er en overdrivelse.
For at være retfærdig er Japan forskellig i dimensioner end Rusland, Saudi-Arabien og Kina.
Det er min følelse af, at Nordkorea og andre lande er ude af spørgsmålet.
Og det japanske talerum kan ikke sammenlignes med Sydkorea, hvor journalister er retsforfulgt for rapportering.

For øvrigt er diplomater, der siges at være 'ordkæmpere', en livs- og dødsituation i Korea for japanske og amerikanske diplomater.
Ambassadører fra begge lande er blevet truet af sten og knivangreb inden for det sidste årti.
Harry Harris, en nuværende amerikansk ambassadør i Korea, og han har en japansk mor, er blevet udfordret af politikere, Internettet og medierne, når hans bart minder dem om 'Korea-generalguvernør' under den japanske styre.
Jeg vil have, at han nøje overvåger nogen for at beskytte ham mod fare.
Harris klagede selv over racisme og sagde, at lokale medier kritiserede ham for sin racerbase for at være japansk-amerikaner. Mens han ramte Sydkorea hårdt, snublede han dog undertiden sammen og havde mange jublende grupper.
Han tweetede for nylig på Hankul bekymringen for dem, der kæmper med udbruddet af den nye coronavirus, 'Vores ambassade har nøje overvåget situationen og har samarbejdet med kolleger i de amerikanske centre for sygdomskontrol og -kontrol (CDC) og Kina. Jeg er i tæt kontakt med dem. Sørg for dit helbred. '
Der har været mange positive svar på dette.
Nogle siger, at deres regeringer ikke er afhængige af det, eller 'den lille Juche-fraktion hader USA og ambassadører, men alle de øvrige mennesker har tillid til De Forenede Stater og ambassadører. Beskyt os alle til slutningen. Der er endda ambassadører, der skal respekteres, muntre ambassadører og lidenskabelige kærlighedsopkald.
Det er også et vigtigt job for diplomater at fange værtslandets stemning. Selvom der kan være nogle aspekter af erhvervsmæssig bevidsthed, synes Harris's opfordring til koreanerne på trods af forskelsbehandling at have en slags kærlighed, som han ønsker, at Korea skal være anstændigt.
Efter at have hørt ordene fra Harris og Walk fyldt med 'kærlighed til Sydkorea', vil Korea forblive på USA-Japan holdet eller flytte til Kina og Nordkoreas hold.
Det har intet andet valg end at skyldes koreansk sin egen mulighed til sidst.


Uill, às deidh a h-uile càil, is e suidheachadh beatha is bàis a th ’ann a bhith

2020年02月04日 13時50分55秒 | 全般

Tha na leanas bho cholbh sreathach Tatsuya Kato leis an tiotal 'Korean Love le Mr. Harry agus Mr. Walk' air Sankei Shimbun an-diugh.
Uill, às deidh a h-uile càil, is e suidheachadh beatha is bàis a th ’ann a bhith a’ cur tron ​​aon dòigh-beatha san dùthaich sin.
O chionn ghoirid, tha mi air a bhith a ’neartachadh an fhaireachdainn sin às ùr.
An mìos mu dheireadh, rinn mi agallamhan le YouTuber òg a bhris air YouTube, làrach postachd bhidio.
Sgrìobh an t-ainm mar WWUK agus leugh mar Walk.
Rugadh e ann an Seoul, cheumnaich e bhon àrd-sgoil agus sgoil dhreuchdail ann an Iapan.
Tha e a ’dèanamh tagradh airson a bhith air a nàdarrachadh mar shaoranach Iapanach an-dràsta.
Rinn e caraidean Iapanach bho bhith ag ionnsachadh ann an Astràilia bhon dàrna bliadhna den àrd-sgoil òg aige, agus thuirt e gun do thòisich e a ’miannachadh beatha Iapanach tron ​​DVD dràma.
Airson tuilleadh fiosrachaidh mun bheachd, faic an t-sianal YouTube den Sankei Shimbun. Ach, tha e na dhuine òg a bhith a ’bruidhinn gu h-aotrom seanfhacal nach cuala ach ainneamh am measg muinntir Iapan o chionn ghoirid,‘ Is toil leam an nàdar smaoineachail mar ‘tha cùirt ann airson caraidean dlùth,’ mu Iapan.
A-nis tha e aithnichte mar an ‘YouTuber pro-Iapanach’ a tha a ’dèiligeadh ri cùisean an latha.
Chaidh a bhrosnachadh le tachartas irradachaidh radar bàta à Korea air itealan faire Feachd Fèin-dìon Mara san Dùbhlachd an-uiridh, agus ‘breug gu tur ri fhaicinn’ aig riaghaltas Korea, bha e uamhasach.
Bhon uairsin, tha e air a bhith a ’feuchainn ri prògraman a dhèanamh stèidhichte air fìrinnean eachdraidheil gun a bhith air an ceangal leis na h-uirsgeulan ann an Korea.
Ach fo rianachd Moon Jae-in, tha eagal ann gu bheil bile ris an canar ‘Achd Toirmeasg Distortion Eachdraidh’ a tha a ’dèanamh mìneachadh eachdraidh ach a-mhàin oifigearan an Riaghaltais mì-laghail air a chur an gnìomh.
Bidh e a ’tòiseachadh a’ faireachdainn cunnartach ann an sgaoileadh bhidio.
Gu dearbh, chaidh fios a thoirt dha mun mharbhadh agus tha e air co-chomhairle a chumail ris na poileis.
Ach tha Mgr Walk a ’faireachdainn iomagaineach mu àm ri teachd Corea a Deas air sgàth a’ ghràidh a th ’aige san dùthaich.
A dh ’aindeoin sin, bho m’ eòlas, tha àite labhairt Korean nas cumhainge na Iapan.
O chionn ghoirid, tha cuid de na meadhanan agus luchd-càineadh air a bhith ag ràdh gu bheil Iapan a ’cur às do nàisean cainnt, ach is urrainn dhomh a ràdh gur e ana-cainnt a th’ ann.
Gus a bhith cothromach, tha Iapan eadar-dhealaichte ann an tomhasan bhon Ruis, Saudi Arabia, agus Sìona.
Tha mi a ’faireachdainn gu bheil Corea a Tuath agus dùthchannan eile a-mach às a’ cheist.
Agus chan urrainnear àite labhairt Iapanach a choimeas ri Korea a-Deas, far a bheil luchd-aithris air an casaid airson aithris.

Co-dhiù, tha dioplòmairean a thathas ag ràdh a tha nan ‘luchd-sabaid fhaclan’ nan suidheachadh beatha is bàis ann an Korea a thaobh dioplòmaichean Iapanach agus na SA.
Tha tosgairean às an dà dhùthaich air a bhith ann an cunnart le ionnsaighean clachaireachd agus sgian anns na deich bliadhna a chaidh seachad.
Tha Harry Harris, Tosgaire gnàthach na SA ann an Korea agus tha màthair Iapanach aige, air a bhith a ’faighinn dùbhlan bho luchd-poilitigs, an eadar-lìon agus na meadhanan nuair a chuireas an mustache aige an cuimhne‘ Riaghladair-Coitcheann Corea ’ri linn riaghladh Iapan.
Tha mi airson gum bi e a ’cumail sùil chruaidh air cuideigin gus a dhìon bho chunnart.
Bha Harris fhèin a ’gearan mu dheidhinn gràin-cinnidh, ag ràdh gun do chàineadh na meadhanan ionadail e airson a chùl-chinnidh mu bhith na Iapanach-Ameireaganach. Ach, ged a bhuail e Corea a Deas gu dona, bhiodh e uaireannan a ’tarraing suas agus bha mòran bhuidhnean èigheachd aige.
Chuir e tweet air Hankul o chionn ghoirid an dragh dhaibhsan a tha a ’strì le briseadh a-mach an coronavirus ùr,‘ Tha an ambasaid againn air a bhith a ’cumail sùil gheur air an t-suidheachadh agus air a bhith ag obair le co-obraichean ann an Ionadan na SA airson Smachd agus Smachd Galar (CDC) agus Sìona. Tha mi ann an dlùth cheangal riutha. Feuch an toir thu aire do shlàinte. '
Tha mòran fhreagairtean adhartach air a bhith ann.
Tha cuid ag ràdh nach eil na riaghaltasan aca an urra ris, no ‘tha gràin aig a’ bhuidheann bheag Juche air na Stàitean Aonaichte agus tosgairean, ach tha earbsa aig a ’chòrr den t-sluagh anns na Stàitean Aonaichte agus tosgairean. Feuch an dìon thu sinn uile chun deireadh. Tha eadhon tosgairean ann gus urram a thoirt, tosgairean sunndach agus gairmean dìoghrasach.
Tha e cuideachd na obair riatanach de dhioplòmasaich a bhith a ’glacadh faireachdainn na dùthcha aoigheachd. Ged a dh ’fhaodadh gu bheil cuid de thaobhan de mhothachadh dreuchdail, tha e coltach gu bheil seòrsa de ghaol aig gairm Harris gu Koreans a dh’ aindeoin leth-bhreith gu bheil e airson gum bi Corea reusanta.
Às deidh dhaibh faclan Harris agus Walk a lìonadh le ‘gaol Corea a Deas,’ fuirichidh Korea air sgioba na SA-Iapan no gluaisidh iad gu sgiobaidhean Sìona agus Corea a Tuath.
Chan eil roghainn aige ach a bhith mar thoradh air Korean an roghainn aige fhèin mu dheireadh.


Tja, det är ju en livs- och dödsituation att genomföra det enda sättet att leva i det landet

2020年02月04日 13時46分04秒 | 全般

Följande är från Tatsuya Katos seriekolumn med titeln "Korean Love by Mr. Harry and Mr. Walk" på dagens Sankei Shimbun.
Tja, det är ju en livs- och dödsituation att genomföra det enda sättet att leva i det landet.
Nyligen har jag stärkt den känslan på nytt.
Förra månaden intervjuade jag en ung YouTuber som bröt på YouTube, en webbplats för videoposter.
Skriv namnet som WWUK och läs som Walk.
Född i Seoul tog han examen från gymnasiet och yrkesskolan i Japan.
Han ansöker om att ha blivit naturaliserad som japansk medborgare för närvarande.
Han fick japanska vänner från att studera i Australien från sitt andra år på gymnasiet, och han sa att han började längtas efter det japanska livet genom drama-DVD.
För mer information om anmärkningen, se YouTube-kanalen i Sankei Shimbun. Ändå är han en ung man som lätt talar ett ordspråk som sällan hörts bland japanska människor nyligen, "jag gillar den tankeväckande naturen som" det finns ett tillstånd till nära vänner, "om Japan.
Nu är han känd som den "pro-japanska YouTuber" som hanterar aktuella frågor.
Det utlöste av ett koreanskt skepps radarbestrålningsincident på ett sjöfartssjälvförsvarsmaktens patrullflyg i december förra året, och den koreanska regeringens "helt synliga lögn", det var hemskt.
Sedan dess har han försökt göra program baserade på historiska fakta utan att vara bundna av myterna i Korea.
Men under Moon Jae-in-administrationen fruktas det att ett lagförslag som kallas "History Distortion Prohibition Act" som gör andra tolkningar från historien än regeringstjänstemän olagligt antas.
Han börjar känna sig riskfylld i videoöverföring.
Han har faktiskt meddelats om dödsfallet och har samrådat polisen.
Men Mr. Walk känner sig orolig över Sydkoreas framtid på grund av hans hemlandskärlek.
Men från min erfarenhet är koreanska talutrymme smalare än Japan.
Nyligen har det varit några medier och kritiker som hävdar att Japan är ett undertryckande av talnationen, men jag kan hävda att det är en överdrift.
För att vara rättvis skiljer Japan sig i dimensioner från Ryssland, Saudiarabien och Kina.
Det är min känsla att Nordkorea och andra länder inte är ifrågasatta.
Och det japanska talutrymmet kan inte jämföras med Sydkorea, där reportrar åtalas för rapportering.

Förresten, diplomater som sägs vara "ordkämpar" är en livs- och dödsituation i Korea när det gäller japanska och amerikanska diplomater.
Ambassadörer från båda länderna har äventyrats av stensten och knivattacker under det senaste decenniet.
Harry Harris, en nuvarande amerikansk ambassadör i Korea och han har en japansk mamma, har utmanats av politiker, Internet och media när hans mustasch påminner dem om ”Korea-generaldirektören” under det japanska styret.
Jag vill att han strikt övervakar någon för att skydda honom från fara.
Harris själv klagade på rasism och sa att lokala medier kritiserade honom för sin rasbakgrund att vara japansk-amerikan. Men medan han drabbade Sydkorea hårt, snuggade han ibland och hade många jublande grupper.
Han tweetade nyligen på Hankul oro för dem som kämpar med utbrottet av det nya coronaviruset, "Vår ambassad har noggrant övervakat situationen och har arbetat med kollegor i de amerikanska centren för sjukdomskontroll och kontroll (CDC) och Kina. Jag är i nära kontakt med dem. Var snäll och ta hand om din hälsa. '
Det har varit många positiva svar på detta.
Vissa säger att deras regeringar inte litar på det, eller "den lilla Juche-fraktionen hatar USA och ambassadörer, men alla resten av folket litar på Förenta staterna och ambassadörer. Vänligen skydda oss alla till slutet. Det finns till och med ambassadörer som ska respekteras, glada ambassadörers och passionerade kärlekssamtal.
Det är också ett viktigt jobb för diplomater att fånga värdlandets känsla. Även om det kan finnas vissa aspekter av yrkesmedvetande, verkar Harris uppmaning till koreanerna trots diskriminering ha en slags tillgivenhet som han vill att Korea ska vara anständigt.
Efter att ha hört orden från Harris och Walk fyllda med "kärlek till Sydkorea" kommer Korea att stanna kvar i USA och Japan teamet eller flytta till Kina och Nordkoreas lag.
Det har inget annat val än att på grund av koreanska sitt eget alternativ till sist.